ANDLIG STRATEGI eller religiöst DAGDRÖMMERI?!

Att stå ansikte mot ansikte med verkligheten kan kännas obekvämt, men det är nyttigt. Inte minst när det gäller upp-draget att ge evangelium till alla. Har du tänkt igenom vad detta uppdrag innebär?

Vi läser i Uppenbarelseboken om en oräknelig skara av alla stammar, tungomål, folk och länder. I evangelierna ger Jesus klara direktiv; gå ut med evangeliet till allt skapat.

Tror du att Jesus menade allvar? Talade han symboliskt, eller menade han verkligen vad han sa?

Det finns en benägenhet hos alla människor, men inte minst hos kristna att syssla med dagdrömmeri, fantasier och spekulationer. Vi talar om väckelser, om vad Gud ska göra, och allt det stora vi tror ska ske någon gång i framtiden. Det blir lätt orealistiskt prat, eftersom vi är väldigt försiktiga med att satsa.

Vi talar om att nå världen, men vi sysslar mest med att ha det trevligt på våra egna samman-komster. Jovisst, Gud älskar alla människor, men uppenbarelsen av den kärleken håller vi mest för oss själva. Vi vittnar för varandra om Guds trofasthet, att Gud har allt i sin hand, att Jesus är med oss alla dagar, och så vidare. Ja mycket sägs i gudstjänster, men lite av det når ut till samhället.

Ibland tar vi till större ord, typ ”världen för Kristus,” ”vi ska vinna Sverige,”  och ”världen skabli frälst.” Fantastiska slagord, men är de realistiska? Har vi en realistisk strategi och planläggning under den Helige Andes ledning? Eller är vi religiösa drömmare?

Ett, av många, exempel i ETAL på andlig realism och strategi är kampanjen i Dar es Salaam i Tanzania. Många predikanter besöker Tanzania, inte minst under coronapandemin. Tanzania har nämligen varit ett av de få länder där man har fått tillstånd att hålla större samlingar.

Du kan se en skiss över Dar es Salaam här intill. Den blå pricken ligger i stadsområdet Kinondino, där 50% är kristna och 50% är muslimer. Kinondino är stort, och det finns ”kristna områden” och ”muslimska områden.” Just vid den blå punkten är ett starkt kristet område. Här finns de största församlingarna i hela Tanzania, och ett stort öppet fält omringat av kyrkor. Det är just den platsen de flesta predikanter använder.

 Där är det lätt att samla folk. Hundratusentals kristna bor inom ett par kilometer ifrån det stora fältet.  Dessutom blir omkostnaderna mindre eftersom man ofta kan använda fältet gratis, eller för en mindre summa.

Men hör mig; detta är inte strategiskt tänkande. Jämför detta med den röda punkten i området Chamazi, i den centrala delen av staden där 90% av befolkningen är muslimer. Där ligger också Nationalstadion, och där håller ETAL kampanj.

Varför? Jo, därför att vi aldrig kan tänka att vi realistiskt ska nå muslimer genom att hålla våra möten och sammankomster på områden, där i stort sett endast kristna samlas.

Visst vore det mycket billi-gare att använda gratisfältet. Vi skulle inte behöva marknadsföra lika mycket, och skulle spara flera hundra tusen kronor.

Så varför arbetar ETAL så här? Jo, därför att vi inte är religiösa drömmare, vi lever inte i en fantasivärld; vi följer missions-befallningen, att nå till de som inte har hört evangeliet ännu.

En kampanj i Dar es Salaam handlar om vilka av stadens 7.5 miljoner invånare vi når. Når vi de 25% som är kristna (katoliker, protestanter och evangeliska) eller når vi de 75% som är muslimer?

Mission handlar inte om att åka runt i världen och predika, ha möten och ropa halleluja och bedja för människor. Det hand-lar om att nå människor, utanför evangeliets räckvidd.

En av mina förebilder, Oswald J Smith, som bl.a. besökte Torpkonferensen och Nyhemsveckan i Sverige för många år sedan, sa ofta; varför ska så många höra evangelium flera gånger innan alla har hört det en gång?

Vi har världens bästa budskap, och det bekräftas med tecken och under av Jesus själv. Men hur ska någon höra budskapet om ingen predikar, och hur ska någon predika om ingen vill sända den som förkunnar?

Artiklar Budskap Nyheter

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *