Du har inga varor i korgen
Kärlek nyckeln till Guds fullhet
Under mitt liv som kristen har jag hört många predikningar om att uppleva Guds fullhet, och jag har även predikat ett antal av dem själv. Alltför ofta missar vi det, som enligt aposteln Paulus, är nyckeln till allt som Gud är och har.
“Att Kristus genom tron må bo i era hjärtan; så att ni blir rotade och grundade i kärleken, så att ni tillsammans med alla de heliga ska kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet – för att lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå; så att ni blir helt uppfyllda av all Guds fullhet”. Ef 3: 17-19
Fick du tag på vad det stod i slutet på vers 19, “så att ni blir helt uppfyllda av all Guds fullhet?” Det är helt
uppenbart vad nyckeln till Guds fullhet är.
Att känna Jesus Kristus och vara rotade och grundade i Hans kärlek och förstå bredden, längden, höjden och djupet av Jesu kärlek, som övergår all kunskap, är grunden för att uppleva Guds fullhet. När vi verkligen vet hur mycket Gud älskar oss, blir det lätt för oss att tro att Gud är vår källa till välsignelse, liv, hälsa och kraft.
Församlingen i Efesus anses av många vara den mest ”andliga” församlingen omnämnd i Nya Testamentet, men även de troende i Efesus behövde påminnas om Guds kärlek.
Den citerade versen verkar motsäga sig själv. Lägg märke till uttrycket, “att lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå.”
Hur kan vi känna det som inte går att förstå?
I grundtexten används två olika ord. Man kan läsa versen så här, “att innerligt, personligen, och genom
upplevelse lära känna Kristi kärlek som går långt över mänsklig mental kunskap och vishet”. Det blir väldigt klart; man kan endast lära känna Guds kärlek genom en uppenbarelse. Naturligtvis vet varje kristen att Gud är kärlek. Hur vet vi att vi verkligen har uppenbarelse av Guds kärlek för oss personligen? Det finns många mänskliga känslor; ensamhet, frustration, rädsla, oro och förkastelse, som alla visar på att någonting är fel. Det spelar ingen roll hur mycket snö som ligger på marken, så fort solen börjar skina med full kraft, är det ofrånkomligt att snön smälter. När vi personligen lär känna Guds kärlek genom att den blir uppenbarad för oss, är det ofrånkomligt att negativa känslor jagas undan. När Guds kärleks ljus skiner i våra hjärtan, smälter känslor av ensamhet, rädsla och frustration bort.
Jag har hört om många “nycklar” till att få uppleva Guds fullhet; fasta, bön, bibelstudium, lovsång osv.
Allt detta är i sig goda och bra saker, men de är inte nyckeln till fullheten i Gud. Nyckeln är helt enkelt
att lära känna hur mycket Jesus älskar oss, och konsekvensen av den uppenbarelsen blir att Hans
kärlek driver ut otro och räddhåga.
Tron verkar genom kärlek
Vår tro fungerar inte åtskild från kärlek (Gal 5:6). Jag hör ofta människor säga, “Peter, min tro fungerar inte. Jag har gjort allt jag kan, bekänt Guds ord, mediterat på det, föreställt mig en bild av mitt bönesvar osv.” Missförstå mig inte, jag tror också på att meditera i Guds ord, bekänna och åskådliggöra Guds löften. När tron bor i oss gör vi dessa saker. Kan det vara så att en del människor blivit besvikna därför att de har satt vagnen framför hästen? Kan det vara så att vi satt trons principer, före kärleken ifrån Honom, som är trons upphovsman, Jesus själv? Är det så enkelt att nyckeln ligger i detta enkla uttalande, “Tron är verksam genom kärlek”. Principer om tron räcker inte; kärleken gör tron fungerande.
Jag var med om en upplevelse i Indonesien för några år sedan. Under en av kampanjerna var jag
ordentligt missmodig, vi stod inför en mängd olika problem och bekymmer. Vi hade inte tillräckligt med
pengar. Tidningar hade skrivit negativt om mig, inte i Indonesien, men i Sverige. Vädret var jättedåligt,
det regnade dag ut och dag in och det stora öppna fältet såg ut som en leråker. Det enda positiva var att
tusentals muslimer hade samlats. En kväll tyckte jag så synd om mig själv att jag inte ens ville predika.
För de flesta predikanter skulle detta kanske vara otänkbart, med tanke på att det var en torsdag-kväll
och vi hade omkring 60 000 människor sittande framför oss trots regn och oväder. Alltså fanns det å ena sedan ingen anledning för mig att vara missmodig, men ändå kände jag mig överväldigad av alla omständigheter och problem.
Medan jag stod på plattformen och tittade på folkskaran, hörde jag en röst på insidan, “Titta på folket”. Jag flyttade mig till kanten av plattformen och såg människor strömma in på fältet. Plötsligt såg jag en muslimsk familj, som bar en lam man på en bädd. Deras skor var täckta av lera, men det verkade inte avskräcka dem, de sökte bara efter en plats där de kunde ställa ned bädden. Jag blev gripen i mitt hjärta och tårarna kom i mina ögon. Sedan hörde jag den stilla rösten på insidan säga, “Förstår du hur mycket jag älskar dessa människor?” Jag svarade, “Ja, Herre.” Jag stod där någon minut ytterligare och sedan hörde jag rösten igen, “Förstår du hur mycket jag älskar dig?” Det kanske verkar vara en enkel och barnslig upplevelse, men jag blev överväldigad. Jag kunde påtagligt känna vågor av Guds kärlek svepa över mitt liv. Den kvällen var det lätt att predika. De lama stod upp och började gå, de blinda fick sin syn och de döva sin hörsel. Miraklerna skedde så enkelt. Tron är verksam genom kärlek.
Kanske någon protesterar, “men Peter, nu glömmer du alla de andra andliga principerna?” Nej, jag tror på
bön, att leva ett överlåtet heligt liv, och att studera Bibeln, och jag tror på den troendes auktoritet över alla mörkrets makter. Detta jag skriver nu är inte emot dessa underbara andliga principer, men jag säger att grunden för alltsammans är kärlek. När vi verkligen ser hur mycket Jesus älskar oss blir vi verkligt frimodiga. Helgelse, bibelstudium, bön och andlig auktoritet över demoniska makter; allt fungerar utifrån uppenbarelsen om Guds kärlek.
Jag tänker på Rut i Bibeln. Hon visade en enorm frimodighet när hon lade sig vid Boas fötter. Hon kunde mycket väl ha blivit avvisad och hennes rykte skulle då ha blivit förstört. Hon utövade den sorts tro som är
motiverad av kärlek, du bara vet att du vet att du vet att du inte kommer att komma på skam.
Kärlekens början
Ibland blir en del människor ”andligt dyslektiska” när det kommer till ämnet om kärlek. Många tror att kärlek är någonting man måste producera för att behaga Gud. Detta är inte vad det Nya Testamentet lär. Snarare lär vi oss att, “Vi älskar Honom därför att Han först älskade oss” (1 Joh 4:19). Förstår du var kärleken börjar? Det börjar inte med vår kärlek gentemot Gud, men med Guds kärlek till oss. Det är därför Johannes skriver, “Kärleken består inte i att vi har älskat Gud utan i att Han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder” (1Joh 4:10). På gudstjänster hör vi många tala om hur mycket de älskar Gud och det är underbart, men lägg märke till vad Johannes säger; det inte är kärlek, kärlek är att Gud först älskade oss.
I nästa vers står det, ”Mina älskade, om Gud älskade oss så högt, är också vi skyldiga att älska varandra” (1 Joh 4: 11). Lägg märke till sekvensen. Utgivande kärlek gentemot varandra kommer som ett resultat av att vi själva fått uppleva Guds kärlek. När vi försöker producera kärlek i egen kraft är det lätt att bli hycklare, men när Guds kärlek fyller våra hjärtan kan vi inte låta bli att älska andra människor.
I själva verket är kärleken kännetecknet på en i sanning pånyttfödd person. Johannes skrev, “Vi vet att vi har gått över från döden till livet, därför att vi älskar bröderna” Jesus sa, “Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud” (Joh 14:15). Många tänker, “Oh, jag måste verkligen hålla Guds bud för då kommer Gud att älska mig”. NEJ! Återigen gör vi saker i fel ordning. Först kommer vår kärleksrelation till Gud, och när den kärleksrelationen fungerar så håller vi Hans bud. Vi vill ju inte skada den som älskar oss så mycket och har gjort så mycket för oss. Varför skulle vi vilja synda när Gud har varit så god emot oss?
Att älska mer
Vill du att Skandinavien, din familj och din stad ska älska Gud mer? Vill du själv älska Gud mer? Vad är nyckeln? Den är enkel, inrymd i dessa nio ord, “Vi älskar Honom därför att Han först älskade oss.”
Kärlek ifrån våra hjärtan kommer när vi tar emot och upplever Guds kärlek till oss. Johannes skrev, ”Vi har
lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den” (1Joh 4:16).
Lägg märke till två aspekter, lära känna och tro. Jag har redan nämnt att ordet ”känna” betyder att uppleva något på ett innerligt och nära sätt. ”Tro” syftar till tillfällen i våra liv när vi inte har någon direkt upplevelse av Gud, men när vi ändå tror att Han är kärlek. Upplevelsen jag hade när jag stod på plattformskanten i Indonesien och blev överväldigad av Guds kärlek var underbar, men jag har inte samma upplevelse varje morgon. Ändå tror och vet jag i min ande hur mycket jag är älskad av Gud.
Ibland agerar vi kristna som om vi skulle få se positiva resultat genom att skrämma och fördöma människor. Jesus talade bara strängt och fördömande till fariséerna. Det var dem han kallade “huggormars avföda” och hotade med “Gehenna.” När Jesus talade till publikaner, syndare och prostituerade kallade Han dem aldrig “ormar” eller skrämde dem med helvetets eld. Nej, denna typ av ord reserverades för fariséerna, som hindrade vanliga människor ifrån att uppleva Guds nåd. Vi kommer inte att få se våra familjer och städer vända om till Gud genom ett skrämmande och fördömande budskap som pekar finger. Nej, istället är det Guds godhet som får människor att omvända sig.
Bort med egna prestationer
Gör inte kristendomen till en prestationsdriven religion. Ibland frågar jag folk på ett offentligt möte, ”Anser du att det kristna livet är svårt?” En del nickar, andra ropar ”nej”, men de flesta ser lite förvirrade ut och vill inte svara. Då fortsätter jag med att säga att det kristna livet inte är svårt; det är omöjligt. Om vi förstår vad som behövs för att vara lika fullkomliga som vår himmelske Far, att älska Gud av hela vårt hjärta och vår själ, så inser vi att vi inte klarar detta. De goda nyheterna är, att det inte är vi själva som ska försöka producera dessa kristna egenskaper, att vi låter Jesus leva i oss och frambringa det goda vi behöver. Därför har vi all anledning att leva avslappnat och vilsamt. Vårt arbete är att bara vila i Hans kärlek. Om du är nedtyngd och bekymrad idag, luta dig tillbaka i Guds kärlek. Det är Han som verkar sin goda vilja i dig.
Syndens tyngd
Det som Jesus blev utsatt för på korset var fruktansvärt, ondskefullt; den absoluta ondskan. Gud vände den mest ondskefulla handlingen genom tiderna till det största uttrycket för Hans kärlek. Jesus bar den tunga bördan av hela världens synd, skam och skuld. Bördan var så tung att Hans kapillärer brast och Hans svettdroppar var som blod. Det värsta vi någonsin kan uppleva är att bära vår egen synd. Om du har syndat, kan ibland tyngden och bördan och besvikelsen över den synden kännas enorm. Nu behöver du ju inte bära den skammen, för Jesus bar den, men jag använder detta som en illustration.
Se nu på Jesus! Han bar inte sina egna synder, utan hela världens synd. Multiplicera den värsta skuld och skam du har känt med en biljard; vi kan i själva verket aldrig till fullo föreställa oss tyngden och bördan som Jesus bar. Detta är kärlek. Det Jesus gjorde för oss kunde vi inte göra för oss själva.
Därför är det en sådan irrlära när man menar att vi behöver kvalificera oss själva för frälsning, helande,
framgång, väckelse eller något annat gott. Vi är redan kvalificerade genom Jesus. Han har kvalificerat oss
för frälsning, välsignelse, helande och till att leva ett liv i fullhet och glädje. Dina kvalifikationer finns i vad
Jesus har gjort för dig. Lär känna kärleken, gläd dig i kärleken och vandra i den så får du njuta av all Guds fullhet.