Du har inga varor i korgen
Hur var det nu med syndabekännelse? (Del 1)
Tiden för syndamedvetande är över
Lagen innehåller endast en skugga av det goda som kommer och inte tingen i deras verkliga gestalt. Därför kan lagen aldrig genom samma offer som ständigt år efter år frambärs, fullkomna dem som träder fram. Skulle man inte annars ha upphört att offra? De som förrättar offertjänsten skulle då redan en gång för alla ha blivit renade och inte längre haft några synder på sitt samvete. (Heb. 10:1-2)
Det kan vara svårt att förstå Hebreerbrevet om man inte har en grundläggande förståelse för vad brevet handlar om och i vilket syfte det skrevs. Hebreerbrevet skrevs till judakristna som med glädje tagit emot evangeliet om Jesus men som på grund av förföljelse från det omgivande samhället börjat snegla tillbaka mot Judendomen och lagen.
Hebreerbrevet är en försvarsskrift för evangeliet, tron och nåden där det genomgående temat är det nya förbundets överlägsenhet gentemot det gamla. Hebreerbrevet är fullt av kontraster mellan de två förbunden. Om man inte har insikt om detta, kan man lätt missa vad de ovanstående versarna verkligen säger. Judendomens djuroffer kunde inte åstadkomma mer en än tillfällig rening från synd. Av sammanhanget kan man utläsa att på grund av att Jesu offer var perfekt och felfritt kan vi idag vara helt fria från syndamedvetenhet! Han gjorde upp med alla synder som någonsin begåtts och som någonsin kommer att begås! Detta är ett otroligt starkt påstående som lätt kan förbises om man inte förstår hela sammanhanget. King James översättning visar detta tydligare:
”For the worshipers, once purified, would have had no more consciousness of sins” (Heb. 10:2, NKJ).
Tänk på hur stort detta är. Ingen syndamedvetenhet! Lever vi i denna verklighet?
Senare i samma kapitel, efter att ha konstaterat att de som tror på Jesus är – en gång för alla – redan är helgade (10:10) fastslås att Jesus sitt ”enda offer för alla tider gjort dem som helgas fullkomliga” (10:14). Fullkomlig FÖR ALLA TIDER! Vi som tror är fullkomliga inför Gud hela tiden, jämt och ständigt – oberoende av hur bra eller dåligt vi betett oss under veckan som gått!
I slutet på kapitel 9 lägger författaren grunden till detta resonemang genom att visa på att översteprästens offer i det gamla förbundet inte var fullkomligt: om så hade varit fallet hade man inte behövt upprepa samma ritual år efter år. Jesus däremot – det perfekta offret – har nu “trätt fram en gång för alla vid tidernas slut för att genom sitt offer ”utplåna synden” (Heb. 9:26). Synden har en gång för alla blivit utplånad! Tiden för ständiga offer och bekännelser är därmed avslutad! Jesu enda offer har en gång för alla tagit itu med synden!
Före syndafallet, innan människan tagit del av trädet med kunskap om gott och ont, var Adam och Eva totalt fria från synd- och skuldmedvetenhet. Detta av naturliga skäl eftersom man inte hade kunskap om gott och ont. Guds tanke var att relationen mellan Honom och människan skulle grundas på Hans villkorslösa kärlek och inte på hur bra eller dåligt människan presterat. Hans befallning till Adam och Eva var att de inte ens skulle röra vid trädet med kunskap om gott och ont. Istället ville han att de skulle äta och leva av livets träd, en bild på Jesus och kärleksrelationen med Honom.
När Jesus försonade världen med sig själv upprättade Han också den relation som existerade mellan Gud och människan före syndafallet. Guds tanke för oss som lever efter korset är att vi inte ska befatta oss med trädet med kunskap om gott och ont – vi ska inte vara syndamedvetna överhuvudtaget! Istället ska vi leva i en ständig medvetenhet om Guds villkorslösa kärlek gentemot oss.
Den kristna religionen har gjort syndabekännelse till en central del av det kristna livet. Detta har lett till att flertalet kristna, världen över, vandrar igenom livet mer medvetna om sina synder och brister än om sin rättfärdighet i Kristus Jesus. Kristen religion bygger hela sin verksamhet på synd- och skuldmedvetenhet. Inom den katolska kyrkan – och tyvärr i vissa fall inom den lutherska – vallfärdar folk till kyrkan för att bikta sig när man känner att ens synder har uppnått en viss kvot. Inom karismatiska kretsar är betoningen för det mesta lite annorlunda, men ändå byggs verksamheten ofta upp kring en medvetenhet om synd och skuld. Genom att visa medlemmarna på dess brister försöker man motivera dem att komma till kyrkan, be, läsa bibeln, offra i kollekten eller delta i nattvarden etc.
I många gudstjänster som genomförs idag ingår det att läsa upp syndabekännelsen och berätta för Gud att man syndat många gånger genom ord, tankar och handlingar, varpå man ber Gud om avlösen – tills det är dags för nästa bekännelse. Problemet med detta är att de synder man jämt och ständigt bekänner och ber om förlåtelse för – EN GÅNG FÖR ALLA – genom Jesu offer redan blivit förlåtna också utlånade! Jag vill påstå att denna syndabekännelse, de goda intentionerna till trots, mycket väl kan göra mer skada än nytta för de som redan är troende!
För några år sedan träffade jag en alkoholiserad man på en parkbänk i Malmö som, inspirerad av ortodox kristen tro, fått lära sig att man ska be ”Herre förbarma dig över mig”, inte en eller fem gånger, utan hela 1600 gånger om dagen! Med enkel matematik blir detta en gång var 54:e sekund, dygnet runt! Är detta verkligen den frihet som Kristus friköpte oss till?
Tänk om denna man, som verkade ärlig i sin tro, istället hade känt till att Gud genom Jesus Kristus redan har förbarmat sig över honom för 2000 år sedan och nu ser på honom som ren, rättfärdig och fullkomlig! Han hade då kunnat få styrka att bryta sig loss från det alkoholberoende som ödelagt stora delar av hans liv. Syndamedvetenheten gjorde att han förblev bunden.
Själv brukade jag be Gud om förlåtelse för alla synder jag någonsin begått åtminstone en gång om dagen för att vara på den säkra sidan och ”täcka in allt”. Jag trodde att jag var väldigt andlig när jag gjorde detta, eftersom jag citerade kung David, som i det gamla förbundet bad ”förlåt mig mina hemliga brister” (Ps. 19:13). Sanningen är att jag var köttslig – jag närmade mig Gud efter vem jag var i köttet, och inte efter vem jag är i Kristus. Davids bön bads innan Gud sänt Jesus för att ta itu med världens syndproblem. Vi som lever efter korset behöver inte be på samma sätt. Hur ofta kommer vi inte inför Gud i vår dagliga bönestund genom att säga ”Gud förbarma dig över mig, jag är inte värdig din närvaro, men ändå så ber jag dig att förlåta mig så att jag kan ha gemenskap med dig.” Hur ärlig och from en sådan bön än må verka så vittnar den om en stor okunskap om vad Jesus gjorde för oss på korset.
En känd predikant brukar berätta om en erfarenhet från sitt eget liv som har med detta ämne att göra. Ett antal år tillbaka tog han över en hund som blivit misshandlad av sin förra ägare. På grund av detta brukade hunden krypa på magen varje gång predikanten kallade på den. Detta beteende fortsatte och fortsatte, trots att hunden nu behandlades mycket väl. Till slut blev han så trött på hundens beteende att han röt till och sa ”varför måste du kräla på magen hela tiden när du kommer fram till mig? Varför kan du inte bete dig som en vanlig hund?” Plötsligt hörde han Gud tala till honom; ”Det är ju så du kommer inför mig varje gång du ska be, trots att du är Mitt barn”.
Ja, det stämmer att Jesus berömde syndaren i templet som bad ”Herre, förbarma dig över mig, en syndare” i jämförelse med den självrättfärdiga farisén som trodde att han kunde komma inför Gud i kraft av vad han själv hade presterat. Men som kristna är vi inte längre syndare utan gjorda till ”Guds rättfärdighet i Kristus Jesus” (2 Kor. 5:21). Det är fel av oss som tagit emot Jesu egen rättfärdighet att jämföra oss med syndaren i templet!
Syndamedvetenhet har hållit troende kvar på ett andligt barnstadium. Oavsett vad dina känslor säger, börja tro på vad bibeln säger om vad Jesus har gjort för dig på korset. Res på dig. Du är fullkomlig för alla tider! Du har blivit gjord till ”Guds rättfärdighet i Kristus Jesus”. Tro att du är rättfärdig! Sluta berätta för Gud om alla dina synder, som om Han inte redan kände till dem. Börja istället tacka Honom för att du, trots dina fel och brister, är rättfärdig i Kristus Jesus! Vänd om från att titta på dig själv till att se på Jesus!
1 comments