Nåden är inte billig; den är GRATIS

Billig nåd? Den kostade Jesus allt, men för de som tar emot denna nåd är den helt gratis. Om ett klädesplagg kostar tusen kronor och du köper det för två hundra, då fick du det billigt, men du
betalade ändå något. Idén att vi betalar för Guds nåd med gråt, offer, överlåtelse och böner är blasfemi.
Nåden kan varken vara dyr eller billig, den måste vara gratis, annars är det inte nåd.

Inspiration för denna artikel kom efter jag hade läst en gästkrönika i tidningen Dagen tidigare i år, där skrivaren förfasade sig över “billig nåd.” Krönikan hjälpte mig att förstå det andliga mörker som ligger
över många kristnas sinne, och det mörkret vill jag skingra. För utanför nåden i Kristus finns inte hopp för någon kyrkomedlem, och vi har noll och inget att ge till omvärlden.

Krönikören skrev att mötet med Jesus ska leda till en radikal förvandling med en ny världsbild. Frälsningen ska gå så djupt att vi tänker på ett nytt sätt, vår livsstil förändras i smått och i stort, vi lämnar missbruk, girighet, sexuell orenhet, avundsjuka och all sådan synd bakom oss. Här är vi naturligtvis överens.

Han skrev vidare att orsaken till att ovanstående förvandling ofta inte händer är att modern kristendom innehåller för mycket “billig nåd” och “brist på omvändelse-förkunnelse.” Han menade att “billig nåd” leder till brist på hängivenhet och att den förväntade väckelsen uteblir.

Detta uttryckssätt – billig nåd – är tyvärr vanligt bland s.k. väckelsekristna, och det pekar på en missuppfattning av vad nåden i Kristus handlar om. Är det verkligen så att en ransonerad nådesförkunnelse, nåd i små portioner, blandat med villkor, budord, principer och
fördömelse, leder till väckelse?

Varningar för billig nåd låter radikalt, men motsäger evangelium. Guds nåd är helt gratis, “inte på grund av gärningar, en Guds gåva är det, för att ingen skall berömma sig” (Ef. 2:8-9).

En orsak till att det är brist på överlåtelse och väckelse kanske är att vi kristna inte har förstått vad nåd och omvändelse handlar om.

“Omvändelse” kommer från ett grekiskt ord som betyder att “ändra sinne efter vi hört
något.” Budskapet om vad Gud i Kristus har gjort för världen – helt gratis – chockerar det religiösa sinnet och leder till sinnesändring. Detta är en av grunderna i det kristna livet – “omvändelse ifrån döda
gärningar.” Bibeln nämner tre typer av gärningar: onda gärningar (sluta med sådana),
döda gärningar (vänd om från dessa) och goda gärningar, som vi är skapade till (Efesierbrevet
2:10).

Jag inbjuder “väckelsekristna” till omvändelse ifrån död prestations-kristendom, och jag inbjuder de som har anammat en allmän snällhets-kristendom, där synd är okej, att ändra sinne och ta emot nåden
i Kristus.

Hyper-nåd?! 

Ett annat uttryck när någon ifrågasätter förkunnelsen om Guds nåd är “hyper-nåd”, alltså en överbetonad, överdriven nåd. Tanken är att alltför mycket nåd kan skada och leda till synd. För den som tror på Bibeln (säkert de flesta som läser ETA) är “hyper-nåd” inget problem. Bibeln använder “hyper”
för att beskriva Guds nåd.

• “Hyperballon” – “sin överväldigande rika nåd”, Efesierbrevet 2:7.
• “Hyperepteonasen” – “Herrens nåd överflödade”, 1 Timoteusbrevet 1:14.
• “Hyperreperisseusen”– “överflödade nåden”, Romarbrevet 5:20.

“Hyper” betyder alltså långt utöver vad man kan förvänta sig, och det är en bra beskrivning på vad Jesus har gjort för världen.

Är det farligt med för mycket nåd? Ja för vår fiende är det så. För oss däremot är Guds nåd den enda trygghet vi har. Du behöver aldrig oroa dig över att du ska ta emot för mycket nåd. Paulus skriver att det är dåraktigt att börja med Guds nåd och sen fortsätta det kristna livet med att förlita sig på prestationer
– böner, fastor, bot, tårar – eller vad det kan vara (Kol. 2:6–7, Gal. 3:1–3. Nej vi ska fortsätta det kristna livet som vi började det – i nåden.

Många ser nåden som något svagt, något för kristna lättviktare. Vissa menar att att budskapet om nåd leder till slapphet, avfall och ett halvhjärtat kristet liv (läs denna mening igen och tänk över blasfemin i detta). Leder det överflödande stora verk som Jesus har gjort till synd och avfall? Ja, tänker man
så har man kommit långt bort ifrån evangelium.

Man tror att nåden endast handlar om syndernas förlåtelse och att vi ska till himlen när vi dör. Men, Guds nåd är så mycket större. Den frälsar, ger oss kraft, helgar, och sätter oss i tjänst. Nåden inbjuder
inte till synd. Den stoppar synden: “Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan
under nåden”, Romarbrevet 6:14.

Guds nåd är alltså inte bara en behandlingsmetod som hjälper lite i början på vårt kristna liv, den är
själva botemedlet. Mer nåd betyder mer seger över synd. Mindre nåd betyder att synden dominerar mer
och mer. Vill vi att synden ska dominera? Ja då blir vägen mindre nåd. Vill ha mer synd i Sverige, ja da ska du varna för nåden.

9:e budet
Paulus vittnade att budorden, speciellt det 9:e budordet, “du ska inte ha begärelse,” väckte “allt slags begär i honom,” Romarbrevet 7:7–11. Så är det också idag. Bud och förbud leder inte till ett heligt liv. Nej, tvärtom. Det leder till mer synd. Vill du ha mycket synd så grunda ditt liv på budorden.

Men det finns en bättre väg, för den “Guds nåd som uppenbarats till frälsning för alla människor fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär, och att i stället leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt, i den tid som nu är,” Titus 2:11-12. Nåden är alltså grunden till ett gudfruktigt liv. Den “överflödande nåden,” inte nåd i små portioner, leder till att vi regerar med Kristus i livet, och att synden är inte längre herre över oss, Romarbrevet 5:17.

Mer gratis nåd behövs i modern kristendom. Detta budskap ledde till folkväckelse i slutet på 1800-talet. Och det predikades i den engelska metodistväckelsen (läs John Wesleys predikan om den “Fria Nåden”).

Lita på Guds nåd. Den leder till hängivenhet, helgelse och väckelse. Jag varnar för den smutsiga blandningen av nåd och prestationsläror, för den leder till mer synd och mer avkristnande.