Turkanastammen i nordvästra Kenya är djupt rotad i animism, med en blandning av kristen tro och blidkande av ande-varelser. Förväntningarna var höga inför kampanjen i Lodvar, Turkanastammens huvudstad, och jag blev inte besviken. Vad jag inte hade väntat mig var att Gud skulle visa mig något angående kristendom i västvärlden, något både chockerande och generande. 

Livet bland Turkanafolket är fokuserat på religion. De tror på en alltings skapare, Akuj. För att få Guds välsignelse måste man följa stammens traditioner och blidka förfädernas andar genom blodsoffer. 

Dominerande bland andevarelserna är Ekipe, som missionärer förstår som Turkana-folkets version av djävulen. Människor ser sig själva i ett andligt krig där de måste skydda sig från Ekipes negativa inflytande. Det finns förebedjare, (ngimurok), vars uppgift är att hitta orsakerna till det onda, sjukdom och andra problem genom att läsa i teblad, tobaks-blad och inälvor. De måste sedan hitta det rätta offret för att blidka andevarelserna. 

Emuron är högt respekterade profeter som man tror får direkta uppenbarelser från Akuj, vanligtvis genom drömmar. Dessa profeter deltar i ritualer, allt från födsel till begravningar, när medlemmar i stammen initieras till vuxenliv, bröllop och andra välsignelse-ceremonier. Emuron ska bryta förbannelser och deras hjälp behövs när någon blir besatt av en ond ande.

Jesus för animister

Syftet med vår kampanj bland Turkanafolket var inte att nedvärdera deras religion. I stället proklamerade vi att alla förbannelser är brutna, att inget blidkande krävs, och att alla välsignelser nu är tillgängliga i Jesus Kristus.Pastorerna sa att hela staden kom till ETALs kampanj. Kanske de överdrev lite, men nog var 75 % av befolkningen där och såg hur Jesus visade sig levande med tecken, under och mirakler. 

En väckarklocka

Bland Turkanafolket såg jag någonting som talade till mig om den andliga situationen i Skandinavien. Jag åskådliggör detta med tre illustrationer. 

Den första illustrationen visar vad Turkanafolket tror, och den tron är typisk för alla animistiska religioner världen runt. De tror att Gud är god, men demoniska makter hindrar människor från att ta emot välsignelsen. 

Det fick mig att tänka på att kristna vänners tro i Skandinavien kanske inte är så annorlunda från animisternas.

I den andra illustrationen ser du ett kors och en tom grav som representerar de centrala sanningarna om Jesu död och uppståndelse. Tragiskt nog är många kristnas världsbild opåverkad av vad Jesus gjorde. Många tänker fortfarande att himlen är stängd på grund av demoniskt motstånd. Man ger sig in i ”andlig krigföring” som syftar till att öppna himlen för att Guds välsignelser ska kunna flöda. Till skillnad från animism, driver man sin ”andliga krigföring” i Jesu namn. Men i övrigt är själva världsbilden inte så annorlunda än animismens.

Den tredje illustrationen visar en Kristuscentrerad världsbild. Det finns inga demoniska makter mellan oss och Gud. Djävulen är besegrad. Förebedjare och profeter försöker inte bryta förbannel-ser. De kommer med uppenbarelsen att djävulen är besegrad och att alla förbannelser, en gång för alla, är brutna av Jesus Kristus. 

Generad

Jag kände mig generad när jag insåg att många kristna vänner har kommit långt bort från Jesu fullbordade verk. Generad över att många fortfarande talar om en “stängd himmel”, om förbannelser och om demoner som måste besegras. 

Har vi inte hört de goda nyheterna? Vet vi inte att Jesus tog alla förbannelser på sig? Att han besegrade alla ondskans makter en gång för alla. Har våra ögon förblindats? Ser vi inte evangeliets ljus? 

Kampanjen bland Turkanafolket blev en andlig seger, men för mig var det också en profetisk väckar-klocka. Många kristna har kommit på glid. I vårt sökande efter väckelse och andliga genombrott har vi fått en världsbild som liknar animism. 

Vi måste komma tillbaka till ett segerrikt evangelium, och en Kristus-centrerad världsbild. Vi är ett med Kristus, och som han är, är vi i denna världen. Kampen är över. Synd, död och helvete har besegrats. 

Detta är budskapet, inte endast för animister, men för troende världen över.